I en värld där vardagen verkar snurra i ett allt snabbare tempo kan man ibland komma bort från sin "livsväg" på grund av alla krav och måsten man dragit på sig.
En del blir direkt medvetna om att det sker och har kanske kunskap och möjlighet att komma på rätt köl igen. För andra kan det bli början på en lång och mödosam avstickare som det kan ta massor av jobb att komma tillbaka ifrån.
Jag har i hela mitt liv (vad jag kan minnas) älskat att skapa. Jag har målat, lekt med play-doh, lagt pärlplattor, trätt oräkneliga halsband, gått teaterlek, spelat skolpjäser, möblerat om, sytt dukar och gardiner, gått kalligrafikurs, grafisk design, akvarellkurs, folkhögskolekurs inriktad på SKAPARLUST vidare till konstskola och nu det senaste gått en utbildning för att bli symbolpedagog.
Efter att ha gått ett år på konstskola insåg jag att det jag ville med mitt skapande var just att komma åt LUSTEN, lusten att skapa. När skapandet är allt i sig och inte skall bedömas med termer som vackert, fult, provokativt, berörande. När vi låter vår själ får "prata" genom vårt skapande får skapandet en helt annan mening och dimension.
Att låta sitt omedvetna komma till tals är en otroligt spännande erfarenhet och en outsinlig källa till självkännedom och självhjälp.
